8 december 2024

#674. Andra söndagen i Advent…

"Han lät dem höra en annan liknelse: 'Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.' Han använde också en annan liknelse: 'Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.' Allt detta sade Jesus till folket i liknelser, och han talade enbart i liknelser till dem." (Matteus 13:31-34)

När man talar om viktiga saker då är tydlighet alltid att föredra framför otydlighet. Därför är det ibland lite påfrestande när Jesus använder liknelser istället för att tala klarspråk. Bristen på tydlighet kan vara lite irriterande. Samtidigt är Jesu liknelser uppmuntrande. Jesus förväntar sig att vi ska kunna förstå vad han säger och förstå vad han menar. Med sina liknelser utmanar och uppmanar Jesus oss att tänka tillsammans om svårförklarliga ting.

Finns det någonting som är svårförklarligt så är det väl tanken på och föreställningen om himmelriket. Vad i hela friden är himmelriket för någonting? Himmelriket är ju allt och ingenting. Himmelriket är ju överallt och ingenstans. Himmelriket är här och nu, ännu inte och sedan. Himmelriket är våra samlade förhoppningar och vår längtans riktning. Himmelriket är Guds fullbordade framtid som med Guds uppenbarelses mirakel bryter fram i vår tid här och nu men ännu inte och vid tidens slut.

Jesus använde liknelser för att tala om detta himmelrike som undslipper sig fångenskapen i våra ord. Han sade att himmelriket är som ett senapskorn som läggs i åkern för att bli ett träd som rymmer många och mycket. Senapskorn är små, men senap är inte och blir inte ett träd. Det senapskorn som blir ett träd finns inte. Senapsväxter är på sin höjd en buske. Några senapsträd har ingen sett. Tanken snubblar.

Men kanske är det en del av poängen. Att himmelriket inte är helt begripligt, för att det är så annorlunda jämfört med allt annat vi känner till. Att himmelriket manifesteras på ett sätt som vi inte kan föreställa oss. Att Guds rike är så radikalt annorlunda att det trotsar våra föreställningar om tillvaron och verkligheten. Att himmelriket inte är begränsat av vår kunskap om hur världen är beskaffad. Himmelriket är som ett senapskorn som kommer att växa på ett oväntat sätt som vi inte kan föreställa oss. Guds rike är större än vad vi kan föreställa oss och rymmer mer alla våra förväntningar.

Jesus sade att himmelriket även är som en surdeg. Det säger något att Jesus liknar himmelriket vid enkla och vardagliga saker. Han liknar inte himmelriket vid något storslaget, märkvärdigt eller oåtkomligt. Senapskorn och surdeg, vardagliga saker som alla känner till och alla har tillgång till. Himmelriket är lika nära och lika tillgängligt som vardagen i sig.

En surdeg är ett levande väsen – miljoner små jästbakterier gör surdegen till något levande. En surdeg lever, rör sig och är till. En surdeg tar aldrig slut. När näring tillförs degen så växer den till. Man kan ta en del av surdegen för att baka bröd som blir näring för människor. Det bakade brödets bordsgemenskap stärker mänskliga gemenskaper. Att bryta bröd tillsammans har sedan urminnes tider varit grundbulten i mellanmänskliga relationer och gemenskaper. Surdegen är en aldrig sinande källa till näring för båda mänskliga kroppar och mänskliga gemenskaper.

Att himmelriket är som en surdeg betyder att himmelriket är levande, något som ger näring och stärker gemenskapen mellan människor. Ett himmelrike som är som en surdeg tar aldrig slut. Det förmeras ständigt och är en evighetens näringskälla för hela mänskligheten och för alla människor.

Himmelriket är som ett senapskorn och som en surdeg. Himmelriket är vardagligt närvarande, så nära att det kommer oss till mötes i varje blivande ögonblick. Himmelriket är aldrig längre bort än ett andetag. I varje blivande ögonblick befinner vi oss i himmelrikets tillväxtzon. Himmelriket växer som ett oväntat träd och förmeras som en jäsande surdeg här och nu. Alldeles nära var och en.

Himmelriket pockar på vår uppmärksamhet för att vi ska vara himmelrikets vittnen i världen. Med sina liknelser gav Jesus oss uppgiften att vittna om det kommande och samtidigt redan nu närvarande himmelriket. Det är vår uppgift som kristna att berätta för världen och vittna om att Guds rike är så nära att det redan är här.

Likt senapskornets träd kan vår kristna tro växa sig större än vi trodde var möjligt. Vår kristna tro behöver få växa som en trädkrona mot himlen så att andra ser den. Så att andra människor likt himlens fåglar vill bygga bo dess krona. Guds kärlek, nåd och barmhärtighet jäser som en surdeg i den kristna kyrkan, så att vår gemensamma kristna tro ska förmeras och sprida sig till andra.

Så låt oss vittna om Jesus så att världen kan tro, var och en på sitt sätt i sina sammanhang. Låt oss gå ut bland våra systrar och bröder i Advent och Jul och vara kristna på ett sådant sätt att de människor vi möter också vill vara det.