17 juli 2014

#268. Respons på respons… (2/3)

Klargöranden… Jag ifrågasätter inte Antje Jackelén som vår kyrkas ärkebiskop. Den som tror det har missförstått det jag har skrivit. Jag har inte anklagat någon enskild person för korruption. Jag har försökt ställa strukturella frågor. Jag skulle inte ha använt ordet ”köpt” på det sätt jag gjorde, det skapade onödiga missförstånd. Det var inte min avsikt att peka ut någon enskild eller enskilda personer. Jag försöker skriva så att det framgår vad jag menar. Jag misslyckas ibland. Jag försöker ta ansvar för det jag skriver. Den som läser behöver ta ansvar för sin läsning. 

Samtalet… Jag är en vanlig församlingspräst som försöker att skriva ur ett teologiskt perspektiv. Med Gud, Jesus och kyrkan i centrum tillsammans med församlingen och medmänniskor. Det innebär att det mesta som skrivs här på ett eller annat sätt handlar om Gud, Jesus och kyrkan. Ibland försök till konstruktiv teologi, ibland förkunnelse, ibland kritik, ibland förundran. Att vara kritisk mot kyrkan, i betydelsen konstruktivt ifrågasättande, är en viktig del av att vara lojal mot kyrkan. När jag är kritisk mot kyrkan eller sådant som har med kyrkan att göra så är jag det därför att kyrkan är alldeles för viktig för att lämnas orörd. Kyrkan behöver ständigt vara ifrågasatt av sig själv för att vara sann inför sig själv och sin Gud. Det är inget annat än kyrkans pågående reformation. Med den behöver vi hjälpas åt. Jag har inga illusioner om att det lilla jag skriver är något annat än en obetydlig skärva i det stora hela. Jag skulle önska att fler präster, diakoner, musiker, pedagoger och medlemmar tog plats i det offentliga samtalet. Att fler röster hördes oftare. Att fler frågor ställdes oftare. Att fler samtal pågick. Att kyrkans livsnödvändiga samtal med sig själv hade många och olika konstruktivt kritiska röster som hördes i ett konstant pågående samtal. Om vi hade ett sådant samtal i vår kyrka så skulle den senaste veckan ha sett helt annorlunda ut. Då kanske kyrkan heller inte skulle behöva köpa tänka-tjänster utifrån.

Förvåningen… Jag hade kyrkan framför ögonen när jag skrev. Jag försökte ställa frågor om vår ärkebiskops och kyrkans förhållande till pr-branschen. Man kan tycka att det var ett dåligt försök. Det är ok. Men det var ett försök. Avsikten var inte att ifrågasätta pr-branschen i sig. Men det tycks vara pr-branschens folk som upplevt sig vara påhoppade. Det verkar också ha uppfattats som att jag har ifrågasatt Hetast-priset i sig. Det har förvånat mig lite eftersom priset i sig var en bisak i mitt huvud. Men, låt mig dela några tankar om ett helt annat pris. Ni får ta det för vad det är. En utomståendes och kanske oförståendes tankar som inte avser att skuldbelägga, anklaga eller peka ut någon för något. En reflektion som man kan avfärda, strunta i eller fundera vidare på. Tankar som man inte ens behöver bry sig om om man inte vill. Ord som inte är ute efter att nedvärdera, smutskasta eller baktala någon eller något. Ord som inte gör några som helst anspråk utöver sig själva som ord. Har jag varit tydlig nog med att jag inte har några illvilliga eller dolda avsikter och att jag inte är ute efter komma åt, göra illa eller skada varken någon enskild person, något företag eller någon organisation? Det handlar alltså om ett helt annat pris som inte har någonting alls med verkligheten att göra.

Ett annat pris… Det är förstås ett påhittat pris. Ett företags personal hittade på priset för några år sedan. Som en bra affärsidé. Som en genial marknadsföringsgrej. Som blev en lyckad och framgångsrik marknadsföringsgrej. Som blev en lysande affärsidé. Man kan bara gratulera företaget som hittade på idén. Som har betydande framgångar med det. Men det är fortfarande ett lika påhittat pris som alla andra pris. Någon annan hittade på ett annat pris och kallade det ”Nobelpriset”. Någon annan hittade på ett annat pris och kallade det ”Oscar”. Finns det något pris som inte är påhittat? Kan man låtsas att ett pris inte är påhittat? Att ett pris är påhittat gör det inte mindre värdefullt. Inte heller att det blir mindre värdefullt att få. Alla pris är ju påhittade. Precis som alla andra pris får det här priset sitt värde av kontexten och plausibilitetsstrukturen. Precis som alla andra pris får priset det värde som sammanhanget och strukturen tillskriver det. Ett värdefullt diplom från ett sammanhang saknar allt värde i ett annat. Värdefullt här, värdelöst där. Meningsfullt där och då, meningslöst här och nu. Ungefär som med gamla medaljer och diplom från barndomen. Inget konstigt med det. Det är inte på något sätt kontroversiellt att påstå att just det här priset är påhittat eftersom alla andra priser också är påhittade.

Det är klart att företaget ska försvara sitt pris. Om någon ifrågasätter det. Något annat vore ansvarslöst av företagets ledning. Det finns mycket pengar investerade i prisets trovärdighet. Synergieffekterna kring priset är många och kostnadseffektiva. Över tid ger den årliga inramningen av diplomet en mycket god avkastning. Det är dessutom ett genialt konstruerat pris. Konstruktionen får priset att se självständigt ut. Inget fel med det. Pris får vara konstruerade hur som helst. Det är ett pris så gott som något. Varken bättre eller sämre än något annat pris. Det finns egentligen inget konstigt med det här priset. Förutom att man inte får ställa frågor om just det här priset. Om det är någon med makt som får det. Och att man kan råka illa ut om man gör det. Men det gäller bara just det här priset, som inte har någonting med verkligheten att göra. Hur det ligger till med verkliga priser bör jag nog inte säga något om. Eftersom jag inte är i prisutdelarbranschen och därför inte kan ha en åsikt.

Samtalet igen… Det är ganska tydligt att det där kyrkans konstruktivt kritiska samtal med sig själv är en hopplös tanke som är långt borta. Det går att skrika sönder det mesta. Förvånande att ämbetskollegor tycker att det en bra idé.

11 kommentarer:

  1. Tack för ditt avståndstagande från ordet ”köpt”. Håller självfallet med dig om att alla priser är ”påhittade”.

    Däremot stämmer det inte att "man inte får ställa frågor om just det här priset". De senaste dagarnas diskussion tycker jag visar på raka motsatsen. Att den som frågar också får svar kan väl inte vara ett problem?

    Patrik Westander

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ursäkta Patrik för mina beskrivningar av ert pris, men jag anser det vara en bagatell. Som kan ha sitt existensberättigande för det, men en bagatell är det.

      Radera
  2. Kan du tala om för mig, vilka pris som inte är "påhittade" priser?
    Hur gick det till när de inte blev påhittade men då de ändå finns?

    SvaraRadera
  3. Nu när jag läser noggrannare ser jag att även du inser att alla pris är "påhittade" så jag tar tillbaka min fråga.
    Men en fråga har jag fortfarande och det är "vad vill du?" Jag tror nämligen inte på någon som säger sig endast vilja ställa strukturella frågor.
    Jag själv frågar men känner mig också kritisk till en av de smutsigaste förtalskampanjer med Dag Sandahl i spetsen som jag blivit vittne till bland s k bildade människor som påstår sig vara kristna. Där det hela handlar om ett löjligt pris från en reklambyrå. Det är en sak att vara kritisk till den nya ärkebiskopen i teologiska frågor, men det här handlar om något långt mer än det, och det är otäckt att se.
    Har du "villigt" låtit dig utnyttjas till detta och står du bakom det?

    SvaraRadera
  4. Patrik, tack igen för kommentar. Det är bra att frågor får svar.

    Anna, tack för din kommentar. Nej, det handlar inte om en förtalskampanj mot någon. Om du tror att jag inte menar det jag skriver så är dialogen meningslös.

    SvaraRadera
  5. Kanske. Dock menar jag att det är väldigt svårt att förstå vad du egentligen menar. Du har skrivit en sak och sedan tagit tillbaka det - helt eller delvis? Jag förstår inte vad du står.
    Om du inte vill peka ut någon så har ju ditt inlägg dock använts till just detta, där du "ska ha äran" kan man läsa sig till.

    Varför får du inte ställa frågor om det här priset? Har du drabbats av disciplinära åtgärder från kyrkan för att du har ställt frågorna? Att andra anställda inom kyrkan ger mothugg på det du skriver kan ju inte beskrivas som att du inte "får" ställa några frågor så vad menar du?

    SvaraRadera
  6. Ledsen om jag är tjatig, men så här skrev du i inlägg #265
    "PS. Här i Stockholms stift finns det årligen utdelade riktiga pris till medarbetare i våra församlingar, t.ex. Ceciliapriset för musiker. Andra pris delas ut till välförtjänta medarbetare som nomineras av kollegor, bl.a. till pedagoger och för förtjänstfullt ungdomsarbete."
    Vad är det som gör att vissa priser är "riktiga" och andra är "påhittade"? Eller är det numera så att även Ceciliapriset är påhittat?

    SvaraRadera
  7. Varför blir folk så upprörda när en vanlig, enkel präst ställer ett par ärligt menade frågor?

    Jag tror jag har ett (av många) svar på det. Den naiva frågan är ibland bara just det. Men ibland är den ett retoriskt knep. Ett första trevande inför Drevet. Om frågan inte går hem kan man raskt backa, "men det var bara en fråga, ju". Om frågan går hem kan man tryggt hamra på den utpekade i sällskap av en uppretad mobb.

    Frågan som retoriskt knep, där man till slut kan lyckas driva församlingspräster från församling och anställning, har vi sett exempel på inom svensk kristenhet.

    Jag misstänker att det är bilden av inledandet av en illasinnad attack mot vår ärkebiskop, utförd av en organiserad konservativ kristenhet som hatar det mesta (minns Heberleins kulturartikel i Sydsvenskan nyligen) som du har att ta bort från dina kritikers näthinnor. Den bild jag ser är lite annorlunda, det är en bild av diverse orelaterade gräsrötter, en del konservativa, en del feministteologer, en del kvinnor, en del män, som inte riktigt begriper vad som sker i kyrkan och på vems initiativ. Eftersom de varken har tillgång till PR-byråer eller möjlighet att mingla med makthavarna, så ställer de frågor till de som har makten och härligheten, och får svaret att det är oförskämt att ställa frågor.

    Jag tycker kyrkans ledning bör fundera över hur de reagerar när de läser i sina morgontidningar om vårdpersonal som öppet och tydligt protesterar emot nedskärningar i vården. Bör sjuksköterskor och läkare som inte är nöjda med hur landstinget leder sjukhussammanslagningar, neddragningar och semesterbemanningar alltid ta detta med ledningen bakom lyckta dörrar, eller är öppna samtal OK? Bör ledningen lyssna på frågorna och ge väl underbyggda svar, eller är det bättre att ignorera frågorna? Fundera på det, kära kyrkoledning. Och gå sedan och gör sammalunda inom er egen organisation.

    Måhända är det dags för dig att anlita en PR-byrå. Är Westanders lediga, tro?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hans: Drevet och attackerna mot Jackelén har ju pågått ända sedan hon blev vald av mobben inne på Sandahls blogg, så jag m fl såg det nog inte som "ett inledande" utan som en fortsättning men annars har du rätt i din analys tror jag.
      Du har också rätt i att att man lätt kan ta tillbaka och säga "men jag frågade ju bara" om man märker att man inte får mobben med sig. Nämnde bloggare gör just det nu. Det som först var en "praktskandal" som skulle ursäktas från predikstolen,har nu blivit att kyrkligating" ställde viktiga frågor" som Sandahl också tyckte var bra.
      Jag ser fram emot att läsa Patriks nästa post och ska inte ha förutfattade meningar innan dess, men att det finns krafter som verkligen gör allt för att få bort Jacekelén med oschyssta metoder är för mig helt uppenbart.

      Radera
  8. Anna, tack igen för din kommentar. Det kommer en avslutande respons inom kort. Jag hoppas att det delvis kan ge svar på dina frågor.

    Mats, tack igen för synpunkter. Du har rätt, det är inkonsekvent. Det kanske delvis får tillskrivas bloggandets form – tankar blir till, förändras och utvecklas och skrivs i den ordning de får gestalt. Men visst är även Ceciliapriset ett påhittat pris. Som alla andra. Med oförändrat värde. Som alla andra.

    Hans, tack för dina tankar. Ja, det finns en märklig uppsättning osakliga etiketter som ska kletas på i tid och otid. En liten tanke bara. Jag ställer inte frågor från utgångspunkten att jag inte begriper. Tvärtom.

    SvaraRadera
  9. Jag ska också säga att jag inte självklart ska "bunta ihop dig" med Sandahl och companys åsikter. Jag läste att du röstat på Brunne som biskop. Däremot kan jag nämna att "dina frågor" till henne var bra! Jag är själv mycket kritisk till kollekt till Seglora smedja.

    SvaraRadera