5 maj 2016

#389. Kristi himmelsfärds dag…

”’Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.’ Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen. De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.” (Lukas 24:49–53)
Vi ska vara kvar här och leva de liv vi har fått oss tilldelade. Friheten att välja gäller inte livet i sig. Vi väljer inte att bli till. Vi väljer inte att leva. Vi är valda att leva. Vi tilldelas livets levande. Som en nådens gåva. Ett levande som i stort och smått är allt annat än enkelt och lätt. Tillvaron är fylld av svårigheter och påfrestningar. Men ingen är ensam. Vi ska bli rustade med kraft från höjden. Av Fadern som skapar det levande livet. Så att vi orkar. 

När Jesus stiger upp till himlen så försvinner han inte till någon annanstans. Med himmelsfärden blir Kristi partikulära existens i Jesus från Nasaret den uppståndne Kristus universella närvaro. Den himmel Jesus färdas till är Kristi universella närvaro. Den uppståndne Jesus är allestädes närvarande. Här och nu. Överallt. Där och då. Alltid. Däri finns kraften från höjden som rustar för livets levande.

Det finns goda skäl att vara glad. Vi ska återvända till våra städer förvissade om att glädjen då gäller nu. Det fantastiska, märkliga och oerhörda är alldeles på riktigt sant. Jesus lever. Jesus är levande och alltid närvarande. Jesus är aldrig långt borta. Från någon. I stort och smått. I glädje, sorg, hopp och förtvivlan. Jesus är alltid här och delar livets villkor med var och en och alla människor. Det finns goda skäl att i hjärtat vara glad och prisa Gud.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar