Kriget i Syrien och Irak är här nu. Högst konkret. Det kom hit nästan obemärkt. Som en diskret fripassagerare. Kriget släppte inte taget om människorna som flydde. Hatet, våldet, hoten och oförsonligheten lät sig inte lämnas kvar. Lät inte människorna slippa undan.
De flydde långt bort. Till det kalla Norden. Där sommaren är lika kall och rå som känslorna mellan människorna. Där människors värdighet betyder noll och intet i mediala stormar. Där man tror att ett mus-klick är ett ställningstagande. Där trygghetens ovärdeliga lyx är tagen för given. Där naiviteten inför krigets dödande verklighet är monumental. De flydde hit för att komma undan. Men kriget hann ikapp.
Krigets hat, våld, hot och oförsonlighet hittade ända hit och har visat sina grinande huggtänder. Här. Mitt ibland oss. Vi kämpar emot förstås. Inte mot krigets väsen, det är för svårt. Men mot insikten om att det faktiskt är sant. Att kriget är här nu.
Vi kan fortsätta att låtsas att det inte är så. Men det finns en grupp kristna på flykt som inte kan tänkas eller låtsas bort. Som flydde från sin tillflyktsort när krigets verklighet gav sig till känna. Här. Mitt i det till synes trygga Sverige. De kan nu sägas vara internflyktingar i Sverige. På flykt undan krigets hat, våld, hot och oförsonlighet. Igen.
- Kristna flyktingar flyttade från asylboende efter hot av islamister (DN 18/7).
- Kristna tvingades flytta från asylboende efter hot (Östra Småland (18/7).
- Biskop Fredrik Modéus skriver om saken (Facebook 19/7).
- Jacob Sidenvall "Stor konflikt på liten yta" (Barometern 21/7).
- Annika Borg "Mönsterås får en plats i världspolitiken" (Barometern 22/7).
- Csaba Bene Perlenberg "Ingen fristad åt fördomar" (DN 22/7).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar