Kyrkovalet i Svenska kyrkan är en svår prövning av både tron och humöret för en vanlig församlingspräst. Bara den lilla pamfletten ’Bra att veta inför kyrkovalet’ som kyrkokansliet har producerat och distribuerat gjorde att dagen man såg den blev förstörd. Det man bland annat blir trött och irriterad på är allt partipolitiskt nonsens med tillhörande teologisk okunnighet och ecklesiologisk enfald som dyker upp överallt när det är dags för kyrkoval.
Att läsa de politiska nomineringsgruppernas valmanifest inför kyrkovalet kan få den mest fromma och gudfruktige präst att nästan tappa tron på kyrkan. Det är som om de inte har den blekaste aning om vad som pågår och händer i en vanlig församling i Svenska kyrkan. Det är verklighetsfrånvändhet draperad med svulstiga ord om att man vill åstadkomma än det ena än det andra. Det finns goda skäl att fråga sig om partifolket som har skrivit ihop dessa hopplösa valmanifest någonsin har satt sin fot i en svenskkyrklig församlings vardag. Har de ens hört talas om vem Jesus är? Har de ens en liten aning om vad en kristen kyrkas församling är för något?
Den stora kolossen på lerfötter i kyrkovalet är förstås partiet socialdemokraterna. Efter närmare ett decennium av långa marscher genom institutionerna har partiet en maktposition i Svenska kyrkan som ingen annan nomineringsgrupp ännu rår på. Vad partiet vill med Svenska kyrkan är inte så lätt för utomstående att veta och förstå. Men ibland gläntas det på förlåten till det socialdemokratiska hednatemplet och det glimmar till av vad som döljer sig bakom de många slagorden som så ofta slår andra till tystnad. Anna-Karin Hammar, mångårig socialdemokratisk kyrkopolitiker ordfäktades med DNs Erik Helmerson härom dagen och lyfte på slöjan som döljer de dunkla tankarna bakom de stinna orden.
"Allt tillhör Gud” skrev Anna-Karin. Det kan vid första anblicken verka som en rimlig utsaga. Ty allt är Guds skapelse och allt i skapelsen tillhör i den meningen Gud. Men det är en socialdemokratisk politiker som skriver och gör anspråk på att socialdemokraterna och ingen annan ska förvalta det som med, i och genom Svenska kyrkan kan betraktas som tillhörande Gud. ’Allt tillhör Gud’ betyder i ljuset av sagesman och kontext ’Allt tillhör socialdemokraterna, även det som är Guds och kyrkans.’
Men vad handlar det om konkret? ”Kyrkan förvaltar den svenska befolkningens skogar avsatta till prästlöner” berättar Anna-Karin. Pengarna, med andra ord. Om någon undrar varför socialdemokraterna vill ha makten i och över Svenska kyrkan så är det första, enklaste och tydligaste svaret: pengarna, bland annat i form av Svenska kyrkans skogsinnehav. Det socialdemokratiska partiet vill i första hand ha kontroll över och tillgång till Svenska kyrkans pengar, som partiet sedan, tillsammans med kyrkans nätverk, kan använda till mycket som ligger i linje med partiets intressen. Ideologisk opinionsbildning och ideologisk kontroll av utbildnings- och utnämningsmakten till exempel. Ungefär som när forna tiders kungar plundrade kyrkorna på silvret och klostren på guldet för egen vinning.
Socialdemokraterna skapade det Svenska kyrkans valsystem som gjorde det möjligt för partiet att ta kontroll över kyrkans beslutande organ. Partiet har fortsatt att stärka sitt grepp om kyrkans organisation genom att kväva den inomkyrkliga demokratin. Under ledning av socialdemokraten Eva Brunne formulerades och godtogs förslaget om att kyrkomötet ska ha ett tema vartannat år, ett tema beslutat av en kommitté. Det innebär att vid två av mandatperiodens fyra kyrkomöten är möjligheten att fritt motionera om och för förändringar av kyrkans struktur otillåtna då bara motioner som relaterar till det årets gällande temat tillåts. Socialdemokraterna har med andra ord byggt in en begränsning av den inomkyrkliga demokratin som minskar kyrkomötets demokratiska handlingsfrihet med femtio procent. En trögare inre kyrklig demokrati gynnar dem som för stunden sitter på makten, det vill säga socialdemokraterna själva.
Så, förenklat kan det sammanfattas: det partipolitiska intresset för inflytande i Svenska kyrkan i allmänhet och socialdemokraternas intresse för makt över Svenska kyrkan i synnerhet handlar primärt om pengarna och om makten som sådan.
Så, vad kan och behöver göras för att bryta den partipolitiska hegemonin och socialdemokraternas grepp om Svenska kyrkan? Två saker måste förändras innan det kan bli någon större förändring. 1. Lagen om Svenska kyrkan måste avskaffas. Det är en otidsenlig lag som binder Svenska kyrkan vid masten på fartyget staten och används för legitimera sekulära politiska partiers inflytande i och över Svenska kyrkans beslutande organ. 2. Svenska kyrkans valsystem måste reformeras. De direkta valen till stifts- och kyrkomötesnivåerna måste avskaffas och ersättas av ett indirekt valsystem där förtroendeposterna i de högre instanserna utgår från och är förankrade i val i församlingarna.
Utan de två grundläggande förändringarna kommer inte mycket att kunna förändras. Tills det sker så kan vi gemensamt bidra till att minska de politiska partierna socialdemokraternas, sverigedemokraternas och centerpartiets inflytande något genom att rösta på partipolitiskt obundna nomineringsgrupper i kyrkovalet. Så, vill du bidra till Svenska kyrkans väl så lägg din röst på en politiskt obunden nomineringsgrupp i valen till stift och kyrkomötet, som till exempel Frimodig kyrka eller POSK. I din församling – rösta på någon lokalt förankrad nomineringsgrupp eller kryssa in någon klok person oavsett vilken nomineringsgrupp han eller hon tillhör.
- Josefin de Gregorio: Kyrkan kan aldrig bli fullt ut demokratisk.
- Johan Hakelius: Det enda som inte får sägas i kyrkan.
- Sofia Lilly Jönsson: Jesus är Herre – inte politikerna eller folket.
- Joel Halldorf: Vill S få makt i lokala moskéer?
- Frida Park: Aftonbladet slår alla rekord i sakfel om kyrkovalet.
- Frida Park: Kyrkovalet är som en tragikomisk sängkammarfars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar