”Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig om i hopen och frågade: ’Vem rörde vid mina kläder?’ Lärjungarna sade: ’Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig!’ Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. Han sade till henne: ’Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.’” (Markus 5:24–34)
Berättelserna om Jesus spreds från by till by, från stad till stad. Det berättades vida omkring om vad Jesus gjorde och att han hjälpte många med mycket. Folket i byarna och städerna hade hört om mirakel och om fantastiska ting. Människor hade blivit botade. Sjuka blivit friska. Omöjliga möjligheter hade blivit verklighet. Många hade hört om vad Jesus hade gjort. De hade hört att han hjälpte många. Så folk samlades när de fick höra att han var på väg, för att få en glimt av den som de hade hört så mycket om. Många trängde sig på runt Jesus och det var trångt omkring honom..
Bland alla de som trängdes runt Jesus fanns hon. I tolv hade livet sakta sipprat ur henne. Blodet är livet – livet finns i blodet och livet är blodet. Vi vet inte vad som orsakade hennes lidande. Vi vet bara att hon hade lidit länge och att livet sakta lämnade henne. Hennes svårigheter hade kostat henne allt hon ägde. Hon hade försökt med allt för att livet inte skulle tas ifrån henne. Ingenting hade hjälpt. Blodet och livet, livet i blodet, fortsatte att sakta dräneras ur henne. Så hon begav sig till Jesus, som hon hade hört så mycket gott och hoppfullt om.
För att hjälp ska bli till behövs tre saker. Man behöver inse att man behöver hjälp, man behöver tro på att det finns hjälp att få och det behöver finnas någon som kan och vill hjälpa. Kvinnan hade kämpat så länge. Hon insåg att hon behövde hjälp. Berättelserna som kvinnan hade hört om Jesus väckte ett hopp och en tro på att det faktiskt fanns hjälp att få. Jesus är den som kan och vill hjälpa. Så hon sträckte ut handen mot Jesus och rörde vid hans mantel. Miraklet skedde. Hon kände i kroppen att hon blev botad från sitt onda och genast stannade blodflödet. Vad det än var som dränerade henne på liv, så upphörde det där och då. Livet slutade att försvinna från henne. Det som var trasigt blev helt. Hon blev helad och hel.
Jesus helade kvinnan utan att säga ett ord, utan att sätta upp några villkor för henne och utan att förvänta sig eller kräva något i gengäld. Kvinnan förstod att hon behövde hjälp, hon trodde att Jesus kunde hjälpa henne. Hennes tro fick henne att sträcka sig efter Jesus. Det var allt och det var tillräckligt för att miraklet skulle ske. ”Vem rörde vid mina kläder?” frågade Jesus. Det var trångt omkring dem så lärjungarna missuppfattade frågan. De trodde att Jesus menade vem som helst. Hon visste att han menade henne. Jesus frågade inte för att han inte visste vad som hade hänt. Han frågade för att kvinnan skulle ge sig till känna och säga som det var.
Jesus ville att hon skulle ge sig till känna så att alla andra skulle få se vad som hade hänt. Han frågade för att miraklet skulle bli synligt. Så att miraklets vittnesbörd skulle bli synligt i världen. ”Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda” sade Jesus till henne. Jesus ord till kvinnan där och då är löftesord riktade till dig, mig, oss och alla människor här och nu. Mina barn, er tro ska hjälpa er. Gå i frid. Ni ska bli botade från ert onda.
I berättelserna om Jesus vittnar Jesus mirakel om Guds fullbordade framtid. Miraklen är små, ögonblickskorta glimtar av en framtid som ska bli och som samtidigt, på något märkligt sätt, redan är. Miraklen vittnar om att Jesus löften om befrielse, frälsning och livets seger över döden har infriats i en Guds framtid där människans och mänsklighetens frälsning och befrielse från döden är fullbordade faktum. En framtid som ligger framför oss och som samtidigt redan är här – med och genom vittnesbördet i Jesus mirakel och löften. Redan nu och ännu inte.
Jesus botade kvinnan från hennes onda. Hon blev så ett vittne om att den Guds fullbordade framtid som Jesus hela liv, död och uppståndelse vittnar om är sann. Där och då. Redan nu och ännu inte. En tillvaro där livet inte längre rinner ifrån oss som sand mellan våra fingrar. När allt som nu är trasigt ska få bli helt. Där och när du, jag och vi tillsammans med alla människor ska få bli och vara de som vi i Guds ögon är ämnade att vara. Helade människor. Hela människor. Befriade och frälsta människor. Helt och hållet burna av och i Guds oändliga kärlek, nåd och barmhärtighet i en tid som sträcker sig mot oändligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar