"I allmänhet framställer man saken så, att först måste man ha tron, och sedan levernet följa efter. Saken är mycket enkel. För att vinna tron måste det först finnas ett liv, en existentiell bestämning. Det är detta jag aldrig tillräckligt kan inskärpa, att för att vinna tron, för att det ens skall kunna bli fråga om att vinna tron, måste det finnas en s i t u a t i o n. Och denna situation måste åstadkommas genom ett existentiellt steg från individens sida. Detta propedeutiska har man alldeles avskaffat. Man låter individen gå i sin vanliga medelmåttiga fåra — och så får han så småningom tron, ungefär så som utan att behöva någon situation kan lära utan-läxor.
Men tag t.ex. den rike ynglingen. Vad fordrar Kristus såsom det provisoriska? Han fordrar en sådan handling, att den rike ynglingen därigenom skulle vara alldeles utkastad i oändligheten. Se, det är vad som fordras; ut skall du, ut på de 70 000 famnarnas vatten. Det är situationen. Nu kan det bli fråga om att vinna tron eller förtvivla. Något förtjänstfullt blir det likväl inte, ty du kommer att bli så skakad i ditt innersta, att du nog lär dig släppa det förtjänstfulla. Sedan är det åter ett annat liv, som följer efter tron, men detta första får aldrig glömmas — eller också är kristendomen alldeles förfalskad."
- Kierkegaard, Sören, 1928: Sören Kierkegaards Dagbok. Uppsala: Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag. S. 414-415.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar