”Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen. När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig. Då kom frestaren och sade till honom: ’Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.’ Jesus svarade: ’Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.’ Sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: ’Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten.’ Jesus sade till honom: ’Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov.’ Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade: ’Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig.’ Då sade Jesus till honom: ’Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.’ Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.” (Matteus 4:1–11)
Vem är han? Djävulen? Den där gestalten vars existens vi inte längre räknar med? Han som för ut Jesus i öknen för att sätta honom på prov? Som frestar Jesus? Vem är han? Han som personifierar ondskan? Framför allt är han en lögnare och en mördare. Som sådan är han Guds absoluta antites. Guds yttersta motsats. Gud vill sanning och liv. Djävulen är en lögnare som sprider död omkring sig. Någonstans i urtiden fanns han som en av flera i hovet kring Guds tron. Sakarja och Job känner honom som Satan, anklagaren. Han som orsakar människors lidande utan anledning. Jesus har sett honom slungas ner från himlen som en blixt. Nu härjar han här i denna värld. Med lögner och spridande av ond bråd död. Vi har bestämt oss för att han inte finns. Ändå flödar världen över av allt det som sedan urminnes tider har varit hans kännetecken – lögner, våld, ond bråd död och allsköns djävulskap.
Så, det är en lögnare och mördare som för ut Jesus i öknen för att sätta honom på prov. Jesus hungrar och djävulen uppmanar honom att göra bröd av stenar. Om han nu är Guds son så borde det väl vara en smal sak för honom att med ett enkelt handgrepp ta sig ur sin prekära situation. Men Jesus ärende i världen är inte att med hjälp av små tricks undvika livets svårigheter. Tvärtom. Jesus har kommit till världen för att kompromisslöst, helt och hållet dela livets alla villkor med varje människa och med hela mänskligheten. Där hunger finns hungrar Jesus. Det erbjuds ingen kvick och enkel lösning på hungerns problem. Hungern vittnar om människans och mänsklighetens beroende. Vi är inte bara beroende av bröd och föda för vår överlevnad. Vi är också beroende av Guds ord. Guds ord är inget annat än Guds pågående skapelseakt. Allt som är och finns blir till i varje ögonblick av Guds yttrade ord – bli till. Vi lever inte bara av bröd. Vi lever av och tack vare tillblivelsen i Guds ständigt skapande ord. Vi är helt och hållet beroende av Guds ord.
Den mördande lögnaren tar med sig Jesus upp på en av stadsmurarna. Utmana ödet lite grann, säger han. Om nu Jesus är så märkvärdigt viktig så låter väl inte Gud honom komma till skada. Men återigen, det ingår inte i Jesus uppdrag och uppgift att bli särbehandlad. Inte ens i relation till gravitationslagen. Jesus lever under samma villkor som alla oss andra. Skapelsens naturlagar gäller honom likväl som oss. Jesus visar att hans tillvaro och existens inte på något sätt är avskild från vår tillvaro och existens. Där människor faller faller Jesus. Det finns inget övernaturligt med Jesus. Ingenting i honom står över naturen och naturlagarna. Däri finns Jesus hela radikalitet. Det är inte genom att på något övernaturligt sätt ställa sig över tillvarons villkor som Jesus förändrar allt i, genom och med uppståndelsen från de döda. Uppståndelsens mirakel och allt annat som Jesus gör och säger är bara meningsfullt om det sker inom ramarna för den verklighet som vi faktiskt lever i och känner som sann. Allt annat gör Jesus till ett tomt och meningslöst PR-trick.
Lögnaren och mördaren erbjuder Jesus makten över världens riken och deras rikedomar i utbyte mot att Jesus underkastar sig honom. Denna världens destruktiva härskare tror ofta att det mest betydelsefulla som finns är just den makt som de själva råder över. Makten älskar maktens makt och makten tror ofta att makt är vad alla människor vill ha. Därför att makten själv vill ha makt. Så, denna världens makt erbjuder sig själv till Jesus i utbyte mot att Jesus underkastar sig makten själv. Satan avslöjar sig i relation till världens makter. ”Gå din väg, Satan.” Ge dig iväg på den väg som är din. Den världsliga maktens väg mot icke-existensens intighet. Världens alla makter är maktlösa när tillvaron ställs på sin spets. När det verkligen gäller. När det gäller liv och död. Så gå din väg Satan. Gå längs den världsliga maktens väg som leder till ingenstans och till ingenting. Vi följer Jesus åt ett annat håll.
Det finns bara en som på riktigt råder över liv och död. Det finns bara en som kan hjälpa när det verkligen gäller. Det finns bara en som på riktigt leder oss till livet om vi följer. Som leder oss till det liv som trotsar dödens intighet. Det är ingen annan än Fadern som gav sig till känna i Sonen som med Anden fortfarande lever här hos oss och med oss. Honom ska vi tillbe, dyrka och följa. Ingen annan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar