”Årets förslag från ’sverigevänner’ och deras kusiner är att Svenska kyrkan vill ersätta kristendom med islam. Korsen ska ju bort, Mecka pekas ut, Jesus får man inte prata om, moskéer ska sponsras, biskoparna tror inte på Gud och att kristna förföljs spelar ingen roll. Ungefär så, för det har stått i bloggar som t o m skrivits av präster. Och i Avpixlat sådetså.”
(Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på kyrkokansliet i Uppsala.)
Helena Edlund ställer på Kristen Opinion frågan om ordet är fritt i vår Svenska kyrkan. Hon visar att det finns personal i vår kyrkas nationella kansli i Uppsala som agerar mot enskilda församlingsanställda som om åsiktsfrihet och yttrandefrihet inte gäller i Svenska kyrkan. Åsikter ska likriktas genom att ståndpunkter brännmärks med hot om sanktioner. Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på kyrkokansliet i Uppsala, kommenterar det Edlund beskriver: ”Jag har ingen aning om vad detta handlar om…”
Men det finns skäl att förmoda att Sjöberg har en ganska god aning om vad det handlar om. Kanske inte specifikt om vem som har skrivit och gjort vad. Men den anda av politisk renlärighet som emanerar från kyrkokansliet är han själv i allra högsta grad en representant för. Den fjärde april buntade han på en Svenska kyrkans blogg obekymrat ihop präster som skrivit sådant han inte håller med om med ”sverigevänner och deras kusiner” och likställde deras skrivande med skriverierna på Avpixlat. Om det är vad som skrivs offentligt så kan man undra hur det låter runt lunch- och fikaborden på kyrkokansliet i Uppsala.
Kyrkokansliet i Uppsala har alltså en kommunikationschef som likställer präster och kollegor som uttrycker ståndpunkter som han menar är avvikande med ”sverigevänner och deras kusiner.” De är inte svårt att förstå vad som menas med den etiketten. Sjöberg kletar brun geggamoja på var och som har uttryckt och som eventuellt kommer att uttrycka en åsikt eller ståndpunkt som avviker från de normer som han och kyrkokansliet sätter upp. Det någon anställd på kyrkokansliet gjorde i lönndom mot en enskild via Facebook gör Sjöberg helt öppet mot många via Svenska kyrkans bloggplattfrom. Som en del av sin tjänsteutövning. Det är värt att påminnas om att Sjöberg, enligt egen utsaga, skriver på bloggen ”Min syn på saken” i tjänsten – ”Här på bloggen skriver jag i min roll som kommunikationschef…”
Det ingår alltså i tjänsten för kyrkokansliets kommunikationschef att smutskasta och kleta politiskt brännmärkande etiketter på församlingsanställda kollegor som av någon anledning inte delar hans syn på sakernas tillstånd i vår kyrka. Så, om någon på kyrkokansliet menar sig ha rätt att med hot om sanktioner kväsa ett eller annat uttryck för åsikter eller ståndpunkter via Facebook är kanske inte så konstigt. Om man inte har agerat på direktiv så har man agerat självständigt och helt i linje med chefens anda.
Även om kommunikationschefen ställer sig till förfogande för att reda ut och upp vad som har hänt så framgår det med all önskvärd tydlighet att kommunikationschefen själv är en del av det problem som Edlund lyfter fram. Så, frågorna kvarstår. Inte minst frågan om i vilken omfattning vår ärkebiskop är medveten om – och om ärkebiskopen sanktionerar – det sätt som kyrkokansliets personal, inklusive kommunikationschefen, agerar mot de av vår kyrkas församlingsanställda som uttrycker åsikter och ståndpunkter i sociala medier för att på så sätt försöka bidra till att Svenska kyrkan är delaktig i det offentliga samtalet.
- Är ordet fritt i Svenska kyrkan?, Helena Edlund (Kristen Opinion 4/4).
- Lita på ärkebiskopen!, Dag Sandahl (5/4).
- Svammel och humbug, Gunnar Sjöberg (Min syn på saken, 4/4).
- På tal om svammel, Dag Sandahl (6/4).
- Ingen fasta att bryta, Dag Sandahl (8/4).
- Är ordet fritt i Svenska kyrkan? Sanningen om…, Margareta Raab (11/4).
- Point of Order, Joseph McCarthy Congressional Hearings 1954 (Youtube).
I bloggen Kristen Opinion frågar Helena Edlund (4 april) om ordet är fritt i Svenska kyrkan. Som bevis för att så inte är fallet hävdas att en anställd vid kyrkokansliet övervakar, kontrollerar och kontaktar enskilda anställda i församlingar med hotfulla mejl om opassande innehåll.
SvaraRaderaKristen Opinion ger inga belägg för sina påståenden. Deras påståenden är ren lögn. En församlingsanställd, alltså inte anställd vid kyrkokansliet, har från sin privata e-post kontaktat en präst som hon menade lagt upp ett rasistiskt och främlingsfientligt inlägg på sin facebooksida. Eftersom prästen bar en prästskjorta i sin profilbild reagerade den anställde extra mycket. Hon skrev från sin privata e-post för att markera att hon reagerar som kristen. Och första frågan var: är ditt konto möjligen kapat eller har du skrivit detta?
Av detta försöker Kristen Opinion och andra bloggare som delat inlägget hävda att Kyrkokansliet utövar censur och åsiktskontroll. Istället handlar det om att en kristen reagerat på att en präst offentligt gör uttalanden som kan uppfattas som rasistiska.
Min uppfattning är att den som reagerade gjorde helt rätt. Det är ett uttryck för hur en kristen människa visar uppmärksamhet och omsorg. Som präst företräder man, genom sina prästlöften, kyrkan både privat och i tjänsten. Som ansvarig utgivare för svenskakyrkan.se kommer jag också i fortsättningen verka för att bloggar och andra kanaler som vi ansvarar för är fria från rasistiska, kränkande och främlingsfientliga inlägg.
Det är illa att en person som ville protestera mot olämpligt innehåll blir indragen i en fråga med en helt annan agenda. Det är också förvånande hur lätt grundlösa påståenden sprids i sociala medier. Ordet är fritt i Svenska kyrkan. Men jag kommer fortsätta värna om en kyrka som vågar stå upp för alla människors lika värde och inte viker sig för de som vill något annat.
/Gunnar Sjöberg, kommunikationschef kyrkokansliet
Gunnar, tack för din klargörande och tydliga kommentar.
SvaraRaderaHär kommer ytterligare ett klargörande:
SvaraRaderahttp://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2016/04/ar-ordet-fritt-i-svenska-kyrkan.html
Margareta, tack för din länk och mycket klargörande kommentar.
SvaraRadera