”Till lanseringen av Act Svenska kyrkan har kyrkostyrelsen beslutat om ett bidrag på 10 miljoner kronor per år fram till 2021. Budskapet som det nya namnet kommer föras ut under blir: ’Under samma himmel’.”
Trettio miljoner ska det alltså kosta ”att öka kännedomen om organisationen och genom det få fler att vilja engagera sig och skänka pengar.” Vidare säger chefen för ”organisationen” Erik Lysén: ”Man ska se oss och komma ihåg oss. Vi har ett internt mål om att mot slutet av året nå tio procent kännedom redan. Men det viktiga är det långsiktiga arbetet med att höja kännedomen och förtroendet.” Alltså, för tio miljoner kronor ska man ”nå tio procents kännedom” innan året är slut för att sedan lägga ytterligare tjugo miljoner på marknadsföring fram till 2021. För att få folk att skänka pengar till något kyrkligt, trots att de inte vet vad pengarna ska gå till när de skänks. Besluten om vilka projekt som finansieras förändras ju.
Om man undrar hur det låter när kyrkokanslianställda chefer för någon inomkyrklig avdelning i Uppsala har förlorat kontakten med den kristna kyrkans församlingsliv, själ och hjärta och i någon konstig mening ser sig själva som ”chefer” för en del av kyrkan som sådan då kan man med fördel lyssna på Erik Lysén. Som om det engagemang som kyrkans folk känner för omvärlden kan styras uppifrån, avskilt från livet i kyrkans lokala församlingar. Som om det bara handlar om pengar som ska samlas in, som Lysén och hans kollegor ska fördela till olika projekt. Som om det är något som Erik Lysén ens kan chefa för.
Det som nu ska lanseras som ”Act Svenska kyrkan” är ännu en i raden av toppstyrda och hopplösa kansliprodukter som värkts fram runt skrivbord på ett kyrkokansli i Uppsala som tillsammans med kyrkostyrelsen verkar förstå sig själva som självständiga enheter avskilda från den kristna kyrkans lokalt förankrade församlingsliv i Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen har fattat beslut om namnbyte på den del av den kyrkliga organisationen som handlägger internationellt bistånd och slantar upp trettio miljoner för att marknadsföra just den delen av kyrkan som en självständig organisation med ett eget existensberättigande.
”Tio procent kännedom”? Det hela är faktiskt ganska dumt. Allt annat än det som växer fram ur hundra procents kännedom i vår kyrkas församlingar saknar kyrklig legitimitet. Hela idén om Act Svenska kyrkan är ännu ett symptom på den kontraproduktiva centraliseringen av vår kyrka – tjänstemän på kyrkokansliet i Uppsala tilldelas ”chefskap” för centralstyrda verksamheter som saknar livskraft eftersom de inte har några rötter i församlingarnas liv och gemenskap. Om man måste lägga trettio miljoner kronor på att få folk att känna till någonting kyrkligt då saknas förankringen i kyrkans församlingar. Därmed saknas den kyrkliga legitimiteten och själva basen för förtroendet man försöker skapa med marknadsföring för trettio miljoner. Även om Erik Lysén vill få Act att låta som en folkrörelse med egen livskraft.
Vad ska Lysén ha pengarna till kan man undra. ”Vi kommer behöva satsa mer på teologisk utbildning och reflektion i framtiden. Att stödja våra systerkyrkor att växa i sina holistiska missionsuppdrag. Att hålla ihop bibeltolkning, människovärde och mänskliga rättigheter." Det ger en fingervisning om riktningen och villkoren. Men vad i hela friden är ”holistiska missionsuppdrag” för något? Har något av allt det där med förkunnelsen om Jesus och den kristna kyrkans mission att göra? Det återstår väl att se.
Vi får hjälpas åt att hålla koll på vilka de där holistiska missionsuppdragen är när pengarna som ska kosta trettio miljoner att samla in har samlats in och fördelats. Vi kanske får hjälpas åt att hålla koll på om de där tio procentens kännedom förändras också. Och om det förändras till det bättre eller till det sämre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar