"Där visade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga, som slog upp ur en törnbuske. När Mose såg att busken stod i låga utan att brinna upp tänkte han: 'Vilken märklig syn! Jag måste gå dit och se varför busken inte brinner upp.' Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: 'Mose! Mose!' Han svarade: 'Ja, här är jag.' Herren sade: 'Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark.' Och han fortsatte: 'Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.' Då skylde Mose sitt ansikte. Han vågade inte se på Gud." (2 Mos 3:2–6)
Då sade Mose till Gud: 'Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?' Gud sade: 'Jag är den jag är. Säg dem att han som heter "Jag är" har sänt dig till dem.' Och Gud fortsatte: 'Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte.'" (2 Mos 3:13–15)
"De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: 'Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.'" (Matteus 28:16–20)
Vem är Gud? Ibland sägs att vi inget kan veta om vem Gud är. Det är inte sant. Ibland sägs att allt prat om Gud – allt "gudsprat" – är relevant och sant. Det är inte heller sant. Ibland sägs att det viktigaste är att vi kan svara på frågan om vem Gud är för just mig själv. Det är heller inte sant. Det finns sådant vi kan säga att vi vet om vem Gud är. Det finns en hel del "gudsprat" som varken är sant eller relevant. Det finns en faktisk skillnad mellan sant och relevant tal om vem Gud är och prat om Gud som varken är sant eller relevant. Vem Gud är för just mig är inte den viktigaste frågan. Den viktigaste frågan – som faktiskt har ett svar – är vem Gud är i sig själv.
Bibelns berättelser berättar för oss vem Gud är. Bibelns berättelser är sanna och relevanta i relation till frågan om vem Gud är. Men som alla berättelser om vem någon är så kommer Bibelns berättelser nära utan att helt nå fram. Vem någon är i sig själv är alltid mer än berättelsen om vem någon är. Men Bibeln tar oss så nära sanningen om vem Gud är som det är möjligt att komma. Bibeln beskriver bland annat tre karaktärsdrag som vittnar något om vem Gud är. Gud är en någon som uppenbarar sig för människor. Gud är en någon som kallar människor till tjänst, uppdrag och efterföljelse. Gud är en någon som delar livet med oss och alla andra människor.
Gud uppenbarar sig för Mose i och med en eld som brinner i en buske utan att busken brinner upp. Kan Gud uppenbara sig så? Ja, i berättelsen gör ju Gud det. Den brinnande busken berättar att Guds frihet att uppenbara sig är oändlig. Gud är en någon som låter sig uppenbaras om, när och på det sätt som Gud själv väljer. Guds frihet är absolut och Gud kan uppenbara sig på vilket sätt som helst. När, var och hur som helst. Den brinnande busken vittnar om att Gud kan uppenbara sig på de mest oväntade och osannolika sätt. I Guds uppenbarelse finns inga tveksamheter. Om det finns någon tveksamhet om huruvida Gud har uppenbarat sig eller inte, då har inte Gud uppenbarat sig.
Så vem är Gud? Gud är en någon som uppenbarar sig för människan på de sätt som Gud själv väljer att uppenbara sig på. Om Gud vill så låter Gud sig själv uppenbaras till och med i en buske som brinner utan att brinna upp. Gud har uppenbarat sig för Mose och andra människor, Gud uppenbarar sig för människor och vi kan förvänta oss att Gud kommer att uppenbara sig igen. När det händer så händer det på det sätt som Gud själv väljer.
När Gud uppenbarar sig för Mose så kallar Gud honom till tjänst, till ett uppdrag och till efterföljelse. Kan det vara så att Gud kallar människor till tjänst och uppdrag? Ja, i berättelsen är det ju så. Moses uppdrag är svårt på gränsen till omöjligt – att befria Guds folk ur fångenskapen i Egypten. Men i berättelsen är det så att det är Gud som handlar i det som Mose gör. Gud säger till Mose att Gud själv ska var med i det som sker. Det är vad som gör det till synes omöjliga möjligt – att det är Gud själv som agerar med och i det människan gör. Man kan säga att Gud säger till Mose "jag är den jag blir", eller "jag blir den jag är". Poängen med det Gud säger är att Gud själv är med i blivandet av det som för stunden är. Gud säger att Gud själv ska vara med i det som händer när Mose ger sig i kast med uppdraget och uppgiften. Det Mose kan göra är att ta sig an uppgiften och lita på att Guds löfte är sant.
Så vem är Gud? Gud är en någon som kallar människan till tjänst och uppdrag här i världen. Gud är den någon som kallade Mose till tjänst och uppdrag. Gud kallar fortfarande till tjänst och uppdrag. Och vi kan förvänta oss att Gud kommer att kalla människor igen och igen. När det händer så händer det på det sätt som Gud själv väljer.
Mose tvivlade på sin kallelse. Han tvivlade på kallelsen i sig och han tvivlade först både på sin förmåga och på att det verkligen var Gud som kallade honom. Lärjungarna runt Jesus tvivlade och tvekade de också. Så med våra tvivel och tveksamheter är vi i gott sällskap sedan länge. Vi tvivlar och tvekar ofta därför att den uppgift som Gud ger oss i livet verkar vara så stor, så märkvärdig och så svår just för att den kommer från Gud. Men Jesus sätter in vår kallelse och uppgift i sitt rätta perspektiv. Han vänder sig till dem bland lärjungarna som tvivlar – och vem av oss tvivlar aldrig? – och säger "åt mig har getts all makt i himlen och på jorden." Din, min och vår kallelse till tjänst och uppdrag för Gud i världen handlar inte varken om att ha eller att ta någon makt. Makten över tillvaron är Guds och ingen annans.
Men vi har en gemensam uppgift, vi är kallade till ett uppdrag med och i vår kyrka. Precis som Mose blev kallad till tjänst och uppdrag är du, jag och vi kallade till tjänst och uppdrag. Vår uppgift är att berätta för världen om vem Bibelns Gud är. Så lätt och så svårt är vår kallelses uppdrag – vi ska döpa, vi ska berätta och vi ska lära andra om vem Gud är. Det kan verka vara en svår uppgift. Men vi behöver lita på Jesu löfte när han säger "och jag är med er alla dagar till tidens slut." Ingen av oss är ensam med och i sin kallelses uppdrag.
Så vem är Gud? Gud är en någon som delar livet med mänskligheten och varje människa, i varje tid och på varje plats. När Gud uppenbarade sig för Mose pekade Gud bakåt i tiden och sade "jag har gått med er sedan tidernas begynnelse, lita på att jag ska leda er fram till en ny tid i ett nytt land". När samma Gud uppenbarar sig i Jesus Kristus säger han "jag är fortfarande här och jag ska vara med er alla, var och en, till tidens slut."
I förtröstan på och tillit till de löften som Gud gav Mose och som Gud ger oss i Jesus Kristus kan vi, och ska vi, ge oss i kast med vår kallelses tjänst och uppdrag med glädje och frimodighet. Vi kan och vi ska berätta för andra om vem Gud är, vi ska döpa och vi ska med våra liv och gärningar vittna om att Gud uppenbarar sig, att Gud kallar till tjänst och uppdrag och att Gud delar livet med oss alla, varje dag. Tillsammans kan vi lita på att det är sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar