Den femte oktober i år arrangerade S:ta Katharinastiftelsen ett samtal med rubriken ”Ökad politisering av kyrkan – myt eller sanning?” Ledarskribenten i Svenska Dagbladet Maria Ludvigsson (ML), kyrkostyrelsens första vice ordförande Wanja Lunby-Wedin (WLW) och ärkebiskop emeritus Anders Wejryd (AW) deltog i panelen. Följande dialog utspelade sig (35:45-37:40):
ML: Det jag pratar om när jag säger att kyrkan är mer politisk än konfessionell är väl... och då säger du att det är de historier som hittar till media. Och man kan alltid skylla på media, det brukar jag också göra.
AW: Nej, jag skyller inte... det är logiken.
ML: De historier som kommer till media det är ju också det som kyrkan ofta väljer att sprida till media. Det kan till exempel vara frågor om huruvida... Det här, man ville bära korset för att visa solidaritet med andra kristna. Och där kyrkans ledning, om jag inte missminner mig, påstod att det kan vara provocerande att visa, att bära korset tydligt. Det kan jag tycka är raka motsatsen till att vara… stå upp för de kristna. Det behöver inte vara politiskt men det är i alla fall det som jag inledningsvis sade att jag tyckte att jag saknade. För politikens skull så lämnar man utrymme och det blir på bekostnad av det som kyrkan skulle syssla med. Och vad gäller den här frågan om korset så, den är… Den kom inte så långt efter att en annan kyrklig ledare var i en kyrka och funderade på huruvida man skulle egentligen… För att visa respekt för andra religioner täcka över de kristna symbolerna. För mig som kristen så är det en väldigt… en skrämmande och sorglig bild jag får. Jag ser för mig…
WLW: Men vilka var det som gjorde det? Som inte… Som täckte för de kristna symbolerna?
AW: Ja, vad var det för kyrklig ledare?
ML: Ja, det var väl Eva Brunne som gjorde det. Som föreslog att man skulle göra det i Sjömanskyrkan i Stockholm.
AW: Det är väl en myt.
ML: Nej, det är inte en myt.
WLW: Det är en myt.
AW: Jo, det är en myt. Jaja, visst, ja, ja.
ML: Det var ju för väl det då, om det är en myt. Men om det nu inte… om det är som hon säger att "jag tänkte högt, man måste få provtänka och man…" Så tycker jag bara tanken på att det finns inom kyrkan, sådana krafter, tycker jag är ganska allvarligt.
Maria Ludvigsson formulerade kritik om att hon uppfattar Svenska kyrkan som mer politisk än konfessionell, och hon tog biskop Eva Brunnes förslag om att plocka ner eller täcka över krucifixet samt att indikera riktningen mot Mecka i Sjömanskyrkans kapell som exempel. Jag skrev om det förslaget i september 2015. Jag var med i rummet och hörde Eva Brunnes förslag med mina egna öron.
Anders Wejryd och Wanja Lundby-Wedin påstod i samtalet på Katharinastiftelsen att Maria Ludvigssons exempel bara var en myt, ett påhitt som aldrig hade hänt. Biskopen ska aldrig ha sagt det som Maria Ludvigsson påstod att hon sade. Det är en ren och skär lögn. Eva Brunne har själv i pressmeddelande och på andra sätt bekräftat att det jag berättade om från Sjömanskyrkan är korrekt – och helt i enlighet med hur Maria Ludvigsson uppfattat det hela. Biskopen själv skriver om det på Stockholms stifts hemsida.
Anders Wejryd och Wanja Lundby-Wedin påstod i samtalet på Katharinastiftelsen att Maria Ludvigssons exempel bara var en myt, ett påhitt som aldrig hade hänt. Biskopen ska aldrig ha sagt det som Maria Ludvigsson påstod att hon sade. Det är en ren och skär lögn. Eva Brunne har själv i pressmeddelande och på andra sätt bekräftat att det jag berättade om från Sjömanskyrkan är korrekt – och helt i enlighet med hur Maria Ludvigsson uppfattat det hela. Biskopen själv skriver om det på Stockholms stifts hemsida.
Reflektera över att det var Svenska kyrkans förra ärkebiskop och kyrkostyrelsens nuvarande första vice ordförande – två representanter för Svenska kyrkans allra högsta ledning – som avfärdade Maria Ludvigssons frågor med en lögn. Istället för att ta hennes kritik på allvar.
Vår kyrka eroderas. Medlemmar lämnar Svenska kyrkan i förfärande stora mängder. Men när viktig kritik och angelägna frågor läggs fram för kyrkoledningen så väljer man alltså att hellre fara med osanning än besvara kritiken. Det kan inte fortsätta så här. Vår kyrkas ledning behöver börja betrakta och behandla kritik, kritiker och sakliga frågeställningar som betydelsefulla och viktiga delar av och i vår kyrkas inre liv. Inte som något illvilligt som man till varje pris – till och med till priset av en lögn – ständigt måste vifta bort.
Svenska kyrkans ledning måste kunna hantera sakliga frågor med sakliga svar och möta sakliga argument med sakliga argument i intellektuellt hederliga samtal. Det kan inte vara för mycket begärt. Den som inte förstår allvaret och på riktigt är beredd att ta ansvar för det genom att gå i uppriktig dialog med kyrkans folk och kyrkans kritiker behöver ställa sin plats till förfogande.
Dessutom behöver Anders Wejryd och Wanja Lundby-Wedin be Maria Ludvigsson om ursäkt.
Dessutom behöver Anders Wejryd och Wanja Lundby-Wedin be Maria Ludvigsson om ursäkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar