19 februari 2017

#458. Tecken på godhet…

Hon säljer Situation Stockholm utanför köpcentret. Ofta på samma plats. Flyttat till Sverige från långt bort. Bekant med många som bor i närheten. Hälsar med bruten svenska. I regn och kyla, snålblåst och snö. När solen värmer. Kämpar på med livet så gott det går. Utan familj. Släkten långt borta. Vänner? En syster utanför ramverket. I utkanten. Två stora poliser stannade till. Kollade läget. Av omtanke. Frågade hur hon mår. Hon berättade med brutna ord. Klapp på axeln. ”Var rädd om dig” sade polisen. ”Ni med” sade hon.

Han avvaktade bredvid. Välkammad. Rejäl vinterjacka, fint märke. Dyr väska. Välputsade skor. På väg hem från jobbet? En pappmugg med kaffe. ”Nytt nummer?” frågade han. ”Ja” svarade hon. ”Den här är till dig” sade han. Räckte fram pappmuggen. ”Visst gillar du chai-latte?” Han swishar från sitt ordnade liv till hennes. Tidningen i plast byter hand. ”Tack” säger hon. Han frågar hur hon har det. Hon berättar. Svårt. Han stannar kvar. Lyssnar. Ögon möter ögon. Liv möter liv. Människa möter människa. Kort stund av mänsklig gemenskap.

Han behövde gå till sitt. Hon stannade kvar i det som är. ”Ta hand om dig” sade han. ”Du med” sade hon, ”hälsa familjen.” Världar skiljs åt. Kvar i tiden finns ögonblick av godhet. Vänlighet. Omtanke. Medkänsla. Empati. Seende ögon. Lyssnande öron. Medmänsklighet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar