Uppsalaslätten flimrade förbi utanför fönstret vit av snö. Det knastrade under fötterna på gatorna som ledde upp till ärkebiskopsgården. Inbjudna av ärkebiskopen togs vi emot av ärkebiskopen teologiska sekreterare Jakob Wirén. Vi, det var några av oss som har uttryckt åsikter och synpunkter om Svenska kyrkan i det offentliga – Bo Brander, Björn Fyrlund, Johannes Hellberg, Sofia Lilly Jönsson, Maria Löfberg, Kjell Petersson, Berit Simonsson och jag själv. Antje Jackelén och ärkebiskopens kaplan Joel Ingmarsson anslöt och vi tog plats för ett två timmar långt samtal följt av gemensam lunch. Jag hade med mig tre synpunkter som jag ville föra fram till Antje Jackelén som vår kyrkas ärkebiskop.
Den första synpunkten berörde kyrkans offentliga debatt. Jag menade att Antje som kyrkans ärkebiskop och vår kyrkas ledning behöver börja ta de inomkyrkliga kritikerna och den inomkyrkliga kritiken på allvar. Man behöver börja bemöta kritikens sakfrågor sakligt. Det är varken rimligt eller hållbart att kyrkans kritiker och relevant kyrklig kritik buntas ihop med anonyma uppviglare i sociala medier. Som, till exempel, Antje Jackelén gjorde i en SvD-artikel den 3/9 2016. Sofia Lilly Jönsson lyfte fram att vi som gör våra röster hörda i det offentliga gör det från ett kyrkligt inifrån-perspektiv. Det är inte rimligt att präster, musiker och andra kyrkligt aktiva och anställda av vår kyrkas ledare avfärdas som okunniga eller illvilliga när vi framför kritik och idéer om den kyrka som är vår gemensamma angelägenhet.
Den första synpunkten berörde kyrkans offentliga debatt. Jag menade att Antje som kyrkans ärkebiskop och vår kyrkas ledning behöver börja ta de inomkyrkliga kritikerna och den inomkyrkliga kritiken på allvar. Man behöver börja bemöta kritikens sakfrågor sakligt. Det är varken rimligt eller hållbart att kyrkans kritiker och relevant kyrklig kritik buntas ihop med anonyma uppviglare i sociala medier. Som, till exempel, Antje Jackelén gjorde i en SvD-artikel den 3/9 2016. Sofia Lilly Jönsson lyfte fram att vi som gör våra röster hörda i det offentliga gör det från ett kyrkligt inifrån-perspektiv. Det är inte rimligt att präster, musiker och andra kyrkligt aktiva och anställda av vår kyrkas ledare avfärdas som okunniga eller illvilliga när vi framför kritik och idéer om den kyrka som är vår gemensamma angelägenhet.
Den andra synpunkten berörde utträdena ur kyrkan. Jag menade att vår ärkebiskop och vår kyrkas ledning måste börja ta de många människor som lämnar vår kyrka på allvar. I kyrkans församlingar sker ett idogt arbete med att försöka skapa en dopets gemenskap kring tro och gudstjänst. Ett arbete som försvåras om agerande, kampanjer och uttalanden från vår kyrkas nationella ledning får våra församlingars medlemmar att lämna kyrkan. Det är också bekymmersamt att det inte verkar pågå någon teologisk reflektion eller diskussion om vad Gud vill få sagt med att kalla våra medlemmar till andra gemenskaper än den som är vår kyrka.
Den tredje synpunkten berörde de förföljda kristna i världen. Jag menade att Antje Jackelén som vår kyrkas ärkebiskop måste kunna tala klarspråk om utsatta kristna, med kristna, för kristna. Utan att det som behöver sägas ständigt ska följas av ett litet ”men”. Det räcker inte med att hänvisa till dokument hemmahörande i någon organisation som ingen utanför den initierade kretsen känner till. Förföljelserna av kristna i Mellanöstern och övriga världen måste kunna adresseras och benämnas som de orättfärdiga kränkningar och hemskheter som de faktiskt är av vår kyrkas ärkebiskop. Uppriktig oro för och ärlig omsorg om världens förföljda kristna hör inte ihop med någon form av ”islamfientligt tankekomplex”.
Ärkebiskopen lyssnade och responderade. Inte bara på mina synpunkter utan också på synpunkter och tankar från alla andra som var där. Mycket klokt sades av många de där timmarna. Tiden får utvisa om det blir något av det hela. Snö och is på Uppsalas gator gjorde att man fick gå försiktigt när vi skiljdes åt.
3/1 Rättelse: I en tidigare version av den här texten påstods att en majoritet av medlemmarna som aktivt har lämnat Oscars församling under 2016 i en enkät angivit den nationella ledningens, biskopars eller ärkebiskopens agerande som skäl till att man lämnat kyrkan. Jag har kontrollerat enkätmaterialet som jag fick den tanken återberättad från. Det visade sig att det inte stämmer. Jag har därför tagit bort den delen av texten och ändrat en relaterad formulering. Mellan den 1 januari och den 14 december 2016 lämnade 330 medlemmar aktivt Oscars församling. I samband med utträdet erbjöds möjligheten att svara på en enkät. Från 2016 finns 76 enkätsvar, en svarsfrekvens på 23 procent. Av de som svarat anger 19 personer svarsalternativet ”Jag lämnar Svenska kyrkan på grund av dess högsta ledning (ärkebiskop/rikskyrkan)” som skäl till utträdet. Det är en fjärdedel av dem som har svarat. Varför de som inte svarat har valt att lämna Svenska kyrkan vet vi inte.
3/1 Rättelse: I en tidigare version av den här texten påstods att en majoritet av medlemmarna som aktivt har lämnat Oscars församling under 2016 i en enkät angivit den nationella ledningens, biskopars eller ärkebiskopens agerande som skäl till att man lämnat kyrkan. Jag har kontrollerat enkätmaterialet som jag fick den tanken återberättad från. Det visade sig att det inte stämmer. Jag har därför tagit bort den delen av texten och ändrat en relaterad formulering. Mellan den 1 januari och den 14 december 2016 lämnade 330 medlemmar aktivt Oscars församling. I samband med utträdet erbjöds möjligheten att svara på en enkät. Från 2016 finns 76 enkätsvar, en svarsfrekvens på 23 procent. Av de som svarat anger 19 personer svarsalternativet ”Jag lämnar Svenska kyrkan på grund av dess högsta ledning (ärkebiskop/rikskyrkan)” som skäl till utträdet. Det är en fjärdedel av dem som har svarat. Varför de som inte svarat har valt att lämna Svenska kyrkan vet vi inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar