”När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: ’Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.’ Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ’Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!’” (Matteus 21:1–9)
Den gråa lilla åsnan kommer trippande. Hovarna klapprar mot grus och sten. Ni vet hur det låter – tapp tapp tapp… De lånade åsnan och profetens ord uppfylldes. Och nu kommer han till Jerusalem ridande på åsnan. Det rike som Jesus kom till Jerusalem för att vittna om var av ett helt annat slag än vad någon kunde tro, tänka eller förstå. Befrielsen som Jesus kom med omfattade och omfattar mycket mer och många fler än de som där och då förtrycktes av romarna. Han kom ridande till Jerusalem för att vittna om Guds rike.
Vi lär oss tre saker av att Jesus kommer till Jerusalem på den lilla åsnan. Det första är att det tar tid för Jesus att komma fram. Från det att han anas i fjärran till dess han kommer nära tar det tid. Han färdas i sin egen takt. Det andra är att Jesus kommer till människorna och möter dem där de befinner sig. Ingen behöver söka eller leta efter Jesus. Om han inte redan är här – i ditt, i mitt och i våra liv – så är han på väg. Den kan ta tid men han kommer och han möter var och en här, där vi står och går mitt i livet. Det tredje är att Jesus kommer till folket i ögonhöjd. När han sitter på åsnan så möter han människorna ansikte mot ansikte. Han sitter inte högt upp och tittar ner. Han möter dig, mig och alla andra som en vän, som en av oss.
Folket i Jerusalem reagerade när Jesus var på väg. De gick ut på gatorna och välkomnade honom. Vi lär oss två saker av vad de ropade när han kom ridande på åsnan.
”Hosianna, Davids son!” ”Hjälp oss! Rädda oss! Davids son!” Det första vi lär oss är att folket där och då hoppades och trodde att Jesus var en kung av Davids ätt. De hoppades att han kom med politisk makt och militär kraft. Att han var en kung som kunde ta strid mot romarna, som David hade krigat för folket en gång för länge sedan. Det var en förhoppning som blev en besvikelse. Jesus var inte en sådan kung. Han var inte en kung av denna världen. Någon politisk makt gjorde han inte anspråk på och någon militär kraft förfogande han inte över. Det skulle visa sig att det Guds rike som Jesus kom med var och är det levande livets eviga rike, inte ett världsligt och förgängligt kungarike.
”Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Hosianna i höjden!” Det andra vi lär oss är att folket såg och förstod att Jesus var någon som hade med Gud Fadern att göra. Han kom i Herrens namn och Herrens namn är Jahve. De förstod att Jesus var förknippad med den Gud som en gång för länge sedan ingick ett förbund med Israels folk. Gud som en gång sade ”Jag ska vara er Gud och ni ska vara mitt folk.” Gud som ingick ett evigt förbund med sitt folk genom att ingå ett förbund med Abraham. Gud som visade sitt folk att de kunde lita på honom när han befriade dem ur fångenskapen i Egypten. Folket såg Jesus och förstod på något sätt att med och i honom så var det Gud Fadern själv som gav sig till känna.
Allt detta utspelade sig i utkanten av Jerusalem. Jerusalem är inte en plats vilken som helst. Jerusalem är den kristna kyrkans och den kristna trons epicentrum. Det är i Jerusalem det händer. Det finns tre olika Jerusalem och de lär oss tre saker om Guds rike.
Det första Jerusalem är det bibliska Jerusalem. Platsen för berättelsen om Jesus. Evangeliets Jerusalem. Det bibliska Jerusalem och allt som händer där är stengrunden som den kristna kyrkan vilar på. Hela kyrkan och allt som har med kristen tro att göra är helt och hållet grundat i det bibliska Jerusalem. Din, min och vår gemensamma kristna tro är fullständigt beroende av Bibelns Jerusalem. Allt, och då menar jag verkligen allt, som vi tror och som den kristna kyrkan håller för sant står med rötterna djupt förankrade i Bibelns Jerusalem. Guds rike står och faller med Bibelns Jerusalem.
Det andra Jerusalem är den faktiska och konkreta staden i dagens Israel. En geografisk plats som man kan åka till och gå omkring i på riktigt. Den platsen vittnar om Bibelns Jerusalem och om allt som berättas om vad som hände där och då. Den tyske kejsaren Fredrik den Store ska en gång ha begärt av kloka män i sin närhet att de skulle ge honom ett bevis för Guds existens. De funderade länge. En av dem svarade: ”Ers höghet, det judiska folket.” Det judiska folket, staten Israel och staden Jerusalem vittnar högst konkret om förbundet mellan Gud och Guds folk som Bibeln berättar om. Samma förbund här och nu som där och då. Guds rike existerar högst påtagligt här i världen som vi lever i.
Det tredje Jerusalem är det eskatologiska Jerusalem. Det himmelska Jerusalem, den verklighet som ska bli men som ännu inte är. Verkligheten som ska bli till vid tidens slut. När den här världen upphör. När våra jordiska liv avslutas. Där och då ska vår Herre skapa ett nytt Jerusalem där Guds rikes löften ska infrias till fullo. En ny tid och en ny verklighet där döden inte finns mer. Guds rike där var och en och alla ska få leva det liv som har befriats från all förgänglighet. Där, i det himmelska Jerusalem, ska vi möta vår Herre i Jesus Kristus, ansikte mot ansikte, och tillsammans med hela den himmelska härskaran sjunga…
Hosianna, Davids son!
Välsignad vare han,
välsignad Davids son,
som kommer i Herrens namn.
Hosianna i höjden,
hosianna, hosianna!
Välsignad Davids son,
som kommer i Herrens namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar