The kingdom of God is an asshole-free zone.
Jesus said, “Don’t be an asshole: this is the law and the prophets.”
(Kim Fabricious på Faith and Theology)
Den brända jordens taktik är en välkänd metod för att minimera de kvarvarandes möjligheter att överleva. Man bränner allt brännbart för att inget av värde ska finnas kvar till dem som är kvar. Det är förstås bara möjligt med hänsynslös maktutövning och i avsaknad av samvete. Den brända jordens taktik är ungefär vad Smedjans ledning ägnat sig åt på sistone.
Med höga röster försöker man bränna allt av värde i kyrkans offentliga samtal. Förtroenden, anständigheten, samtalet, teologin, ecklesiologin, respekten för andra, ärligheten, tilliten, tryggheten, den intellektuella rörligheten, uppriktigheten, tron, hoppet och kärleken. Allt ska brännas med den hänsynslösa och hjärtlösa politiska övertygelsens flammande låga.
Även människor ska brännmärkas. De försökte bränna in "antisemit" på Dag Sandahl. Annat på andra. Jag förundras över den brinnande frånvaron av medkänsla. Och jag undrar igen – hur är det möjligt för en prästvigd att visa sådan hänsynslöshet mot andra? Nej, det var länge sedan det slutade att handla om någon verklig kamp mot antisemitism, rasism och extremism. För den som har ögon att se med är det alldeles uppenbart att det handlar om personlig antipati och politisk taktik. Inget annat.
Men det är fortfarande högljutt och gapigt. Man kräver ansvarstagande av andra utan att ta något själva. Man pekar på flisorna i andras ögon utan att se de gigantiska bjälkarna i de egna. En högljudd svanesång och den brända jordens taktik. Bränn allt brännbart. Lämna inget av värde till de som är kvar.
"Den preventiva effekt Seglora haft på debattlusten och frimodigheten i kyrkan kan knappast överskattas" (Johanna Andersson).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar