Vi kristna älska att sitta
och kuttra i syskonring.
Var är vår heliga smitta
som sprider sig vida omkring?
En "soffa-grupp", ängsligt sluten
och döv för Herrans revelj,
kan knappast bli något bättre
än kristen skvallerkonselj.
Jo, en klubb för inbördes beundran
till de utvaldas fromma behag
men aldrig en levande, verksam cell
och ett slagkraftig arbetslag.
Och vi som ha kallats att dela
en människofiskares lott
och draga i människohavet
Guds stornot ivrigt och brått!
Vi fingo en uppbrottsorder,
en stav och ett hastande bud
att skynda oss ut bland de många
och vinna byte åt Gud.
Att vara en kristen på allvar
är inte en länstolslur.
Det är att bygga två bryggor,
där fienden bygger en mur.
Det är att tävlingslöpa
med projektil och granat…
Vem skall besitta jorden –
kärlek eller hat?
Nils Bolander (1902-1959)
- Bolander, Nils, 2002: Ändå måste jag gå. Libris: Örebro. S. 58-59
Mycket tänkvärda ord av Bolander. Läste på en annan blogg en "dikt" om prästen som predikant. Även den var tankeväckande.
SvaraRaderaKrister, Bolanders texter är en skattkista. Väl värd att ge tid och plats.
SvaraRadera