#219. Första söndagen i Fastan...

"Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna." (1 Mos 3:7)

Nakenhet är ofta utsatthet. Den som är naken är skyddslös. Mot andras blickar. Mot de yttre elementen. Mot tillvarons villkor. Blickar. Ord. Kyla. Hetta. Sjukdom. Död. Att med öppnade ögon se sin egen nakenhet. Att inse och känna sin utsatthet. Livets utsatthet. Existensens.

Nakenhet är inte alltid utsatthet. Nakenhet är också trygghet. Att vara naken är också att vara trygg. Naken trygghet inför livets villkor. Kroppens nakenhet. I ensamhetens trygghet. I trygg gemenskap. Nakenhet i ensamhetens gemenskap. I gemenskapens ensamhet.

Vi skyler oss ofta. För oss själva. För varandra. För livet. Nakenhet kräver mod. Enklare då att skyla sin utsatthet. Med fikonlöv. Utanpåverk. Yttre identitetsmarkörer. Leenden. "Jotack, bara bra." Som om fikonlöven gör någon skillnad. Inför livets villkor. Inför livets utsatthet.

Inför existensens nakenhet.