#225. Maskirovka...

"Att vilseleda omvärlden om sina verkliga avsikter har ett speciellt ord på ryska: 'Maskirovka'." (SvD 25/3) 

"'Att lyckas inledningsvis är avgörande för framgång, att skapa kollaps hos motståndare. Det gäller att ta initiativet och nå överlägsenhet på informationsarenan och påverka allmänheten' säger doktor Peter Mattsson vid Försvarshögskolan." (SvD 23/3)

Om det är något de senaste åren och vår samtid har lärt oss så det att alltid vara kritiskt medveten i relation till de verklighetsbeskrivningar och sanningar våra mediala kanaler presenterar för oss som sanna. Det finns alltid en avsikt och en kontext bakom det vi får se och höra. Rysslands ockupation av Krimhalvön är väl ett exempel ingen kan ha missat. Det mediala propagandamaskineriet har onekligen lyckats över alla förväntningar man kan ha haft i Kreml. Fakta på marken har dolts bakom en massiv vägg av halvsanningar, trixande lögner och förnekanden. Man ljög, fintade och dribblade bort verklighetsuppfattningen tills obestridliga fakta var etablerade på marken. Det krävdes en osedvanlig skärpa i analysförmågan för att se igenom den mediala propagandadimman. Få om ens någon lyckades med det vilket banade väg för den ryska triumfen på Krimhalvön.

Det finns ingen anledning att vara mindre kritiskt medveten i relation till det som skrivs i svenska tidningar och andra medier. Även här pågår en kamp om verklighetsbeskrivningen. Bakom allt som skrivs och sägs finns en avsikt och en kontext. Inte minst i kyrkliga sammanhang. Och det finns alltid en någon bakom avsikten och kontexten. Ibland är denna någon flera, ibland är någon bara en. Det hela blev ganska tydligt illustrerat i veckan när något av en kyrkopolitisk "Maskirovka" dök upp i SvD. Berättelsen om de två männen som i Kinna utsatts för avskyvärda våldsbrott utnyttjades med den uppenbara avsikten att bilda opinion inför ett politiskt beslut i höstens kyrkomöte. Den inledande artikeln lyckades inte särskilt väl med att dölja sina avsikter, likväl blev det tydligare allt eftersom.

Ingen tror väl att en som är så massmedialt och politiskt rutinerad och erfaren som Helle Klein dyker upp i sammanhanget av en tillfällighet? Ingen tror väl att sådana här mediala och uppenbart opinionsbildande insatser blir till av sig själva? Det märkliga är att Helle så ofta svartmålar både kristendom, kyrkan, kollegor och kristna syskon i det offentliga. Både via den egna plattformen Seglora Smedja och genom andra mediala kanaler. Det kan väl inte vara så annat än av politiska skäl? Det vill säga att partiet Socialdemokraterna ville att det var så opinionsbildningen skulle skötas inför förra årets kyrkoval och att man har gett klartecken för att så ska det skötas inför höstens kyrkomöte. Eller? Det kanske är helt fel. Men, om inte så agerar väl Helle som enskild person och präst? Och svartmålar än en gång sin egen kyrka, sina prästkollegor och sina kristna syskon. Jag vet inte vilket alternativ som är mest ledsamt. Ledsamt är det i alla fall. Ännu konstigare blir det när journalistkollegorna på SvD intecknar sin trovärdighet för att spela med. Det hela gagnar inte kyrkan på något sätt och, som Bengt Malmgren konstaterade på Twitter, det hjälper inte de utsatta.

Min vän som är journalist frågade i morse med ledsen min om jag tappat tron på journalister. Nej, inte helt. Och den alltid kloka Martin Garlöv Twittrade: "Apropå Kinna-fallet: En person ska inte klumpas ihop med en hel yrkeskår. Journalister är inte stöpta i samma form." Det är förstås sant. En eller några representerar inte alla. Men vem kan man lita på? Kyrkoherden i Kinna litade på journalisten som ringde. Det skulle han inte ha gjort. Vi som läste den första artikeln litade på journalistens trovärdighet. Det skulle vi inte ha gjort. Så vilken journalist kan man lita på?

Förtroende och trovärdighet är inget man får, det är något man förtjänar. Det tar tid att förtjäna det. Dessutom, förtroende och trovärdighet hänger ihop med integritet och självständighet. Båda är ofta mänskliga bristvaror. Även bland journalister.

• Pinsamt (BloggarDag 26/3).
• Kyrkoherden har talat ut med biskopen (Markbladet 26/3).
• + Eckerdal tänker annorlunda (Jacob Sunnliden 26/3).
• Slå först, tänk sedan (Ludvig Lindelöf, Areopagen 26/3).
• Vigselrätten är reglerad i svenska lag (Manderia 26/3).
• Bengt Malmgren på Twitter.
• Martin Garlöv på Twitter.

PS. Jag kan inte låta bli att undra om Roy och Håkan tillfrågades eller informerades om att deras privatliv skulle utnyttjas som Socialdemokratiskt propagandamaterial i en opinionsbildande kampanj inför kyrkomötet. Sannolikt inte. Förmodligen lika lite som de anhöriga till offren på Utöya väl har tillfrågats om deras barns lidande och död kunde få användas som retoriskt tillhygge mot politiska meningsmotståndare inför kyrkovalet 2013. Den kyrkopolitiska cynismen är onekligen bedövande i sin brist på pastoralt omdöme.