19 augusti 2012

#2. Istid...

"No careless attitude to present tribulation can stand even before the aching of a tooth, and still less before the brutal realities of birth, sickness, and death, before the iron reality which governs the broad motions of the lives of men and the stern destiny of nations."
(Barth s. 302)

Kyrkans teologi kan liknas vid is. Den kan vara tunn och vacker att se på men visa sig sakna bärkraft. Eller så kan den vara tjock och skrovlig och visa sig kunna bära det tyngsta.

Den tunna isen blir till i det enkla och lättillgängliga. En stillsam sjö där inget händer täcks snart av en tunn hinna. Den tunna isen kräver inte mer än en kall natt för att bli till och lägger sig på plats där inga vågor stör. Den tunna isen är förrädisk i sin spröda skönhet. Omgivningen speglar sig lätt i dess blanka yta. Men ve den som låter sig lockas och ger sig ut på den blänkande tunna ytan. Den brister obönhörligt av tyngden i en människas liv. Den tunna isens teologi är enkel, vacker och lättillgänglig men saknar all bärkraft i mötet med frågorna om människans födelse, liv och död.

Den tjocka isen blir till under kärva omständigheter. Stormande hav tämjs med tid och tålamod, djupa sjöar beläggs med ihärdighet och beslutsamhet. Den tjocka isen kräver tid, tålamod, ihärdighet och beslutsamhet, men den lägger sig över de djupaste haven och de största vågorna. Den tjocka isen är ofta ärrad och skrovlig. Omgivningen speglas inte så lätt i den. Men den tjocka isens skrovliga yta erbjuder fast mark till den som vågar lita på den. Den bär tyngden av allt som är människans och mänsklighetens liv. Den tjocka isens teologi är varken enkel eller lättillgänglig, men den bär över de djupaste och stormigaste haven av frågor om människans födelse, liv och död.

  • Barth, Karl, 1968: The Epistle to the Romans. New York: Oxford University Press.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar