31 augusti 2012

#15. Läronämnden...

"Statement of theology's logical form allows us to specify the indispensable churchly notions of 'doctrine' and 'dogma'. A recommendation of the form 'To be speaking the gospel, say 'F' rather than 'G,'' may be adressed by a member or members to the community or it may be adressed by the community to her members. In the former event, the proponent or proponents function as what is now called 'a theologian' or 'a theological school.' In the latter event, the church exercises her 'teaching office,' her magisterium, saying to her members, 'If you want to speak for this community say 'F' rather than 'G.'' Such churchly instruction is called 'doctrine'" (Jenson s. 17)

Kyrkans lära består ett fåtal dogmer och ett antal lärosatser. En dogm är ett påstående med anspråk på att vara en sanning om verkligheten på vilket allt följande tänkande är beroende. En dogm är konstituerande för allt tänkande som följer. Kyrkans grundläggande dogm är påståendet "Jesus Kristus är uppstånden från de döda." Allt annat bygger på och är beroende av att det är ett sant påstående. Kyrkans lärosatser uttrycks med doktriner. Doktriner är förhandlingsbara och förändras mer eller mindre med tiden. Läran om "rättfärdiggörelse genom tro" är ett exempel på en kyrklig doktrin.

I vår kyrka ska Läronämnden yttra sig i kyrkomötesfrågor som berör kyrkans lära. Den kristna Kyrkans dogmer har Läronämnden inget mandat att förändra men nämnden kan och ska ha synpunkter på frågor som påverkar Svenska kyrkans doktriner – d.v.s. vad kyrkan lär sina medlemmar om hur man i vårt sammanhang talar om evangeliet på ett sådant sätt att man fortfarande talar om Evangeliet. Hur doktrinära frågor och svar formuleras säger en del om ledningens uppfattning om kyrkan. Det finns anleding att fundera på vad vår kyrkas högsta ledning i doktrinära frågor egentligen menar med en del av sina yttranden.

Exempelvis: "Läronämnden menar att kyrkans relation till staten har läromässiga implikationer. Denna relation kan rättsligt regleras på olika sätt. Motionens förslag, om att relationen ska regleras genom konkordat istället för lag i dess nuvarande utformning, är dock av sådant slag att det saknar läromässiga konsekvenser." (yttrande 2012:10y)

Vad menas egentligen? På vilket sätt ska kyrkans relation till staten ha doktrinära implikationer? Ska kyrkans doktriner vara förankrade i statens lagtext? Ska statens lag vara konstituerande för kyrkans doktrin? Vilka kyrkliga doktriner omfattas av behovet att styras av statlig lag? Vilka undantas? På vilka grunder? Hur inflätade i varandra ska kyrkan och staten vara? Är vår kyrka fortfarande statens kyrka? Är det önskvärda förhållanden?
Vilka svar man får beror på om kyrkan ses som en politisk eller som en teologisk storhet.

  • Jenson, Robert W., 1997: Systematic Theology; Volume 1: The Triune God. New York: Oxford University Press.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar